Kyla som är dimensionerad för hur huset faktiskt används
Överdimensionerad kyla är ett av de dyraste misstagen i en kommersiell fastighet. Anläggningen kostar mer att köpa in, går sämre på dellast och drar mer energi under de allra flesta av årets timmar. Vi räknar på den last byggnaden verkligen har — med hänsyn till solinstrålning, internlaster, verksamhetstider och hur ytorna kommer att användas.
Resultatet blir aggregat i rimlig storlek, rätt reglerstrategi och en anläggning som håller temperaturen även de dagar då den ska prestera som mest. I Stockholmsområdet betyder det också att ta höjd för allt varmare somrar utan att låta hela systemet växa ur proportion.
Det här gör vi
- Komfortkyla. Kylsystem för kontor, hotell, handel och offentliga miljöer där inneklimatet märks direkt i verksamheten.
- Processkyla. Kyla för verksamheter med tekniska laster som inte tillåter avbrott eller temperaturglidning.
- Frikyla och återvinning. Vi hittar överskottsvärmen och lägger den där den gör nytta i stället för på taket.
- Köldmedier och regelverk. Systemval och dokumentation som håller för dagens och kommande krav på köldmedier.
Frikyla, återvinning och samspelet med värmesystemet
Kyla och värme hör ihop. Överskottsvärmen från kylmaskinerna är en resurs, inte ett problem — den kan värma tappvatten eller gå in på värmesystemet i stället för att blåsas ut på taket. Vi projekterar kylan tillsammans med värme och ventilation, eftersom det är i gränssnitten mellan systemen de verkliga besparingarna finns.
Där förutsättningarna finns tittar vi på frikyla, kyllagring och värmeåtervinning. Vi väger investering mot besparing över anläggningens livslängd och redovisar räknestycket öppet, så att beslutet blir ert och inte konsultens.
Projekt i urval
Urban Escape (Gallerian)
Ombyggnation ca 130 000 kvm
IOFFICE
Ombyggnation ca 10 000 kvm — Kontorshotell
Vinkelhaken 9
Ombyggnation ca 3900 kvm — Kontor, butiker
Vanliga frågor
Hur vet ni hur mycket kyla en byggnad behöver?
Genom att räkna på byggnadens verkliga laster: solinstrålning genom fasad och glas, internlaster från människor, belysning och utrustning, samt hur ytorna används över dygnet och året. Schablonvärden ger nästan alltid en för stor anläggning, vilket kostar både i investering och i drift.
Kan överskottsvärmen från kylan användas till något?
Ofta ja. Kondensorvärme kan användas för tappvarmvatten eller läggas in på värmesystemet. Om det lönar sig beror på hur mycket värme som finns tillgänglig samtidigt som det finns behov, vilket vi räknar på i projekteringen.
Projekterar ni kyla separat eller tillsammans med övrig VVS?
Vi gör båda, men helst tillsammans. Kyla, värme och ventilation påverkar varandra direkt, och de största besparingarna ligger nästan alltid i hur systemen samspelar snarare än i varje system för sig.